Dagens tips!
Lyssnar på det i skrivande stund. Varje söndag mellan 22 & 00 sänds P3 Soul som leds av Mats Nileskär. Finns på nätet också of course, http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=2680. Han åker runt och intervjuar storheter från såväl den amerikanska hiphopscenen som R 'n B-scenen, och soulartister träffar han också, och i varje program spelas de mest kända låtarna från de respektive artisterna.
I november var det sjukt feta program med Busta Rhymes & E-40. Han intervjuar så grymt. Han fick Busta att säga något i stil med att han (Mats alltså) var så otroligt duktig musikskribent som verkligen förstod Busta och allt. Ja, svårt att förklara men det är intressant som fan och handlar om så mycket mer än de specifika rapparna, utan intervjuerna berättar så mycket om hela musikindustrin, det amerikanska samhället och hur det ser ut där.
Och därifrån hämtar vi dagens citat:
"I am a swaggalistic person." - BG
Glad med Depp
Men dessa sena nätter (tidiga morgnar) har gett något bra, film! Jag har sett Gilbert Grape och Chocolat, båda med Johnny fucking Depp. Så bäst. Alltså, fy fan. Drugmovies som Blow och Fear & Loathing in Las Vegas - som borde räcka nog för att säga att han är kung - men sen också "fina" filmer som Gilbert Grape och Chocolat. För att inte nämna alla andra übertunga produktioner han medverkat i...The man who cried!
Tänkt ha mig en liten Deppvecka här, fast en glad sådan. Höhö.
Det blir Ed Wood & Sweeney Todd här närmast! Ej sett dom men är det Depp, är jag pepp.
Dagens tips: Dj Akilles - Best Of 2009 Mixtape
Snubben spinner efter varje nyårshelg ihop ett mixtape som summerar det gågna året. Nu finns tejpet för 2009 uppe på hans blogg http://djakilles.wordpress.com/.
Det innehåller 32 låtar från hiphopscenen som varit mest inflytelserika och populära.
Akilles valde detta året att fokusera på låtar från Amerika, och hade jag gjort en liknande mix hade jag slängt in mer svenskt. Men det är ändå ett bra tape för att summera hiphop år 2009.
Riktigt gött faktiskt. Personliga favoriter för förra året som Eminem, vars vers på "Forever" är så snuskigt fet, Ågren, Kid Kudi och Ken dyker upp.
För alla som hatar Lady Gaga's "Pokerface" och inte hört Kid Kudis låt "Make her say" bör kolla in den då "Pokerface" samplas på den. Old news but still good news! Tänk att Kanye kan hooka minimalistiska beats, som ändå är så feta.
Själv saknar jag spår från Mohammed Ali. Och Jay-Z's "Empire State Of Mind", men han är ju representerad med en annan låt, "Death Of Autotune". Den kanske är viktigare att inkludera, jag håller med... :)
Stay mean & clean
/G.
"Du kan stanna där framme vid grönljusen..."
En lärare på en körskola sa en väldigt klok sak till oss lyckliga nio som hade samlats i det gula rummet.
"Varför är vi människor så negativt inställda? När vi är ute i trafiken säger vi inte trafikljusen, utan rödljusen."
Innan detta möte hade jag aldrig ens reflekterat över möjligheten att kalla trafikljusen för "grönljusen där borta". Och detta fick mig att inse att hos oss människor är den negativa inställningen så mycket enklare att ta till sig än den positiva.
Själv är jag så himla kluven när det gäller den eviga debatten om pessimister och optimister. Det är så pendlande. Ena dagen är det så uppenbart idiotiskt självklart att slutet är nära för mänskligheten, och andra dagen vill jag krama om världen och berätta för den att den är ganska vacker ändå.
Nu säger ju forskare också att optimister lever längre, eftersom hur vi mår och tänker påverkar vår fysiska hälsa. Borde inte det vara spiken i kistan i min personliga debatt om detta då? Att optimist är det bättre, även om det är så skönt att vara pessimist ibland.
Nej, jag tror inte det. Det varierar ju från dag till dag hos mig och säkerligen hos de flesta på den här planet. Sen finns det ju dom som är så där äckligt positiva dygnet runt...som man kan störa sig på.
Men tänker man efter lite mer...så är man nog bara avundsjuk. Inte på deras liv och speciella sätt, men innerst inne vill alla må väl hela tiden. Hoppas jag.
Annars är det ju ganska inne att vara pessimist, och det är ju förståeligt i dessa tider.
Det där går att diskutera fram och tillbaka i evigheter som sagt, men jag kom att tänka på det nu och jag tycker det är ganska slående, att det inte heter trafikljus i vardagstal, utan rödljus, för vi är så negativt inställda.
Tänk på't.
Dagens citat:
"Seen better times, but who has not?" B. Dylan
Filminspelning och mera dans. Och grubbel.
Thats it, I said it.
Just nu verkar det som det i alla fall. Som jag skrev för någon dag sen om filminspelningen och om min lilla roll i kortfilmen "Sista bussen hem" så har det klarats av nu. Vi filmade måndag och tisdag i Ängsmon.
Det roliga är att killen jag är skulle dansa som faen (hela filmen, i princip, utspelas på en fest) och ja, jag fick stå och dansa i 2-3 timmar tror jag totalt igår tisdag. Och kul hade vi, haha.
Grubblade över det här med artister, sångare, rappare, poeter och skådisar för någon dag sen. Vad tjänar det till för kända artister att vika ut sitt hjärta för andra? Fast, måste det tjäna till något? Det kanske måste det för att det ska kännas värt? Men vad är 'värde'? Och när vi alla har olika graderingar av värde och annorlunda uppfattningar om vad som är värdefullt eller inte, blir det otroligt svårt att ha någon slags utilitaristisk överenskommelse om när ett utvikt hjärta är värt eller inte.
Vilket värde får dom ut egentligen? Ja, vad får man ut av det? Hur mycket ska dom ge och hur mycket ska dom ta? Och hur vet vi säkert att det är i våra hjärtan våra känslor sitter?
De kanske ligger. Som porrskådisar.
Men hur säker är det egentligen? Hur vet vi säkert att något som sägs vara säkert verkligen är säkert? Det är i alla fall säkert att Annika Norlin är Säkert! Men vad är då vi, resten? Säkert jätteosäkra säkerligen. Ja, inte vet jag. Jag vet inte. Inte vet jag? Vet jag inte!? Jaså, jag vet inte!?
Jodå, det vet jag; att jag inget vet och att jag tappade tråden, och att detta inlägg är slut.
Dagens citat:
"What is the meaning of this
and what is the meaning of that
and whats the reason to even talk about it,
i am stooooneeed" - Kape
Ain't no party like a Ängsmoparty 'cus a Ängsmoparty...
För några dagar sedan skrev jag lite grann om dokumentären "Dubfiles", som jag trodde var
enda dokumentären om dubstep. Men se på fan, där hade jag mer fel än Jan Björklund.
Jag kom nämligen över dokumentären "Living inside the speaker" igår som gjordes redan 2006.
I mina ögon var den mer intressant då den innehåller reportage från ett flertal olika
undergroundklubbar i både London och Bristol, scenens två ursprungsstäder.
Man får även se hur olika producenter gör sina låtar i olika program plus att man
får hänga med till ett företag som pressar dubplates, d v s de limiterade vinylskivorna
som producenterna trycker upp för att kunna lira först på klubben, och man får se hur
en gravering går till. De förklarar hur man tar musiken från en CD och hur en nål ristar
in musiken i en vinylskiva, något jag aldrig hade sett förut. Ett starkt tips för alla
orginal steppas där ute!
Idag började inspelningen av "Sista bussen hem", en kortfilm av Shahriyar Latifzadeh som
gjorde "Kärlek 3000" och som yours truly Görda har en roll i. Det hela började med en casting
strax innan jul och det är jättekul att vara med, även om jag endast har en replik, haha.
Men som sagt är det en kortfilm, och ja, ni får se när den kommer senare i år.
Imorgon fortsätter inspelningarna och vi filmar i en kvarterslokal i självaste Ängsmon, hur
äkta är inte det? :) Speciellt då filmen handlar om en fest och "aint no party like a Ängsmoparty
cuz a Ängsmonparty dont stop!"
Just nu på skivtallrikarna aka the one's and two's:
1 - Simon & Garfunkel - Bridge Over Troubled Water
2 - Lupe Fiasco - The Cool
Peace out!
Men krig ut
fred in
Holla
Kolla recensioner vettja + Mohammed Ali & Dagens dubstep!
Ny dag.
Bra att den började kl 16.
Hmm.
För ett tag sedan spelade Stefan Sundström i Östersund, den 20 december för att vara exakt. Jag har bara lyssnat på hans musik i lite mindre än två år men gillar verkligen karln.
Lista över favoritlåtar kan göras väldigt lång men jag måste nämna "Fånmåne", "1900" och "Vissna blommor". Men det är verkligen svårt då han gjort så mycket bra och släppt, ja vad är det, 10 album?
Saken är den att jag recenserade hans konsert den 20 december för ÖP. Är ni intresserade av att läsa mina tankar om den feta spelningen kan ni göra det här http://op.se/ettan/1.1665881
Bara dagarna innan var jag på Club Corazon för första gången, och insåg att jag missat något. Corazon kör en gång i månaden och bjuder på både krog och konsert, kan man säga. Jag recenserade även den kvällen för ÖP då poppunkbandet Boris och the Jeltsins, indie-shoegazebandet Mixtapes & Cellmates och lokala arenarockarna I am the parade stod på Studioscenen nere på Storsjöteatern. Det var en trevlig kväll och ni kan läsa mina reflektioner från den här http://op.se/kulturnoje/recensioner/1.1665719
Snabb shit här! Mohammed Ali - Processen
Jag skäms för att jag inte laddade ner det förens för lite mer än en vecka sen. Ärligt. Det är tight, bra, betong och riktig svensk, bra hiphop. Det är så kul att höra i en tid då så mycket i Sverige börjar bli....ja, inte min smak. Men detta är så fett.
Dagens Dubstep: Dastsik & Excision - Swagga
http://www.youtube.com/watch?v=6p5_cQIhCuk
En tung banger från de två producenterna Datsik och Excision, som sammarbetat på ett par låtar. En annan bra låt av dom är Invaders.
Men denna är dagens val. Den har funnits uppe på nätet ett tag nu och jag tror den släpptes nu i sommar.
Voice samplen är så feet! "Guess I got my swagga back!" och sedan droppar den med en megafläskig basgång som liksom stannar upp efter en takt - det är galet!
...och det finns inget jag hatar mer än att jag inte har denna som mp3a utan endast YouTube. Sämst! Måste hitta den!
Denna banger spelades även av norska DJ-duon Izzy & Nizzy när de huserade på Marité för någon månad sedan. Big choon!
Kan förstå folk som tycker den är lite väl flippad; att Datsik & Excision bara försöker göra de galnaste ljuden, mest köttiga, och inte bästa dubsteplåten. Men jag tycker inte den är för överdriven, det finns mycket andra låtar som är bättre exempel på detta än denna.
Peace
Love
wONEderstanding
/G.
Ryggmysteriet fick sin lösning
Detta trots att jag sov i bra läge, antar jag. Man ser ju inte sig själv när man sover, men...man har det på känn. Jag kunde inte riktigt komma på varför jag hade ont i ryggen. Det syntes som att tillståndet tillkommit utan anledning.
Dagen fortlöpte med diverse saker men så blev det middag och någon nämnde lekar. I min hjärna sattes som vanligt associationsleken igång och jag kom på att vi hade ju lekt lekar på nyårsafton i Revsund. Då föll polleten ner. Vi körde ju limbo då! Och det hade jag inte gjort sedan...oj, många år. Minns att jag böjde en bra bit på min stackars rygg och att det nog kan vara boven i dramat, "som jag borde ha anat".
Kan sådant komma dagen efter-dagen efter? Jag tror skarpt på det, för idag hade jag jäkligt ont. Sånt händer och skönt är väl det, då känner man att man gjort något. Hur skulle det annars vara?
Igår natt såg jag klart dubstep-dokumentären "Dubfiles". Bra skit! Fast lite torftig i sin form då den endast består av kvarts långa intervjuer med olika producenter / dj's. Bara rakt av, alla intervjuas i en kvart och inget annat material är med i filmen. Det är bra samtal och man får en bra bild av hur scenen är i England, men det saknas reportage från klubbar, skivaffärer och liknande. Still good tough!
Dagens Damn! : Alicia Keys - Empire State Of Mind Pt. 2
http://www.youtube.com/watch?v=uMS5xQ_V0TQ
Jag vet att det är några veckor gammalt, men av någon outgrundlig anledning har jag inte letat fram den där låten förens ikväll, och den är ju fet. Jag gillar hennes röst som fan och texten är jäkligt nice, speciellt för mina öron då jag fascineras av staden New York. Javisst, staden beskrivs skickligt av åtskilliga rappare men det kan inte bli för mycket för mig. Big up denna låt!
Appropå det köpte jag för ett tag sen "Gates of graffiti", en fotobok om graffiti och i denna volym mer exakt graffiti på dörrar, och denna bok innehåller många fina bilder från just New York. Det är väl ingen biggie iofs (haha Biggie, när man talar om N.Y) då hiphop och graffiti föddes där men det är en bok från ett svenskt förlag.
Detta kanske låter nördigt men jag letar i boken där dom skriver vilka gator bilderna är tagna på för att känna igen ifall dom, gatorna alltså, nämns i någon hiphoplåt.
Staden har ju som nämnt många kvalitativa gatuskildrare. Raekwon, Mobb Deep, Gangstarr, AZ och Method Man för att nämna några och fan, listan kan göras lång men en personlig favorit är Nasty Nas, fö fa-an! Bäst!
Ma råkes ! Holla !
Nyårsafton bekräftade något jag haft på känn
I skrivande stund är det en halvtimme kvar av den första dagen detta nya, kanske goda, år 2010.
Jag sitter och tar det lugnt med Ebba Forsbergs nya cd "Ta min vals" i bakgrunden. En skiva med Leonard Cohens låtar på svenska, översatta av Mikael Wiehe. Duon har ju gjort ett album med översättningar av ett antal Bob Dylanlåtar som var (är om det icke slutat existera) fantastiskt, så jag har en del förhoppningar på denna platta. Blir något att berätta mer om efter ett antal genomlyssningar.
Yeah.
But rite 'bout now its 'bout to go down om gårdagen såklart. Jag var på nyårsfest i Revsund hos en kompis med en hel bunt män i skor och kvinnor i skor. Det var riktigt skoj och jag börjar mer och mer att inse att jag nog gillar att dansa. Inget fel med det, men jag tänker på mig själv som den som har ganska långt till sina dancing shoes. Tydligen bara ett gäng öl bort. De senaste tillfällen jag har konsumerat/förbrukat (halsat, alltså) alkohol i en omgivning med lite volym på musiken har jag dansat konstant. Det är en sida jag inte vetat om hos mig själv, fast jag haft den på känn ett tag nu.
Jag gick loss igår också i ett okänt antal timmar, uppskattningsvis fyra stycken sådana. Kul som attans hade jag också. Ju fler sidor desto bättre böcker? Om mitt liv är en bok, d v s.
Det åts middag, lektes med lappar och människor, dansades en hel del som sagt och bastubadades. Stort upp till alla som var där, vissa mer närvarande än andra, för en riktigt kul kväll!
I går fick jag hem "Dubfiles"; den första (och hittils enda?) dokumentären om dubstep. Tyvärr hann jag inte till slutet men det ska jag göra nu! Mer om den senare.
Och för de som sitter och grubblar över att Görda grubblar över dubstep och undrar vad det är kan det kort sammanfattas som en musikstil inom genren elektronisk musik. Den härstammar från grime, den brittiska elektro-versionen av hiphop, och instrumental beatmusik som drum 'n base och breakbeat. Tung sub-bas är det viktigaste kännetecknet. Dubstep kommer avhandlas en del på denna blogg så ni kommer få mer kött på benen och tunga basgångar på hjärnan så småningom!
Tills dess,
Gott nytt år! eller Grått nytt år! (beroende på eran nuvarande syn på mänskligheten)
Ha't bra va
Välkommen, då ! (Handskak)
Y O !
Jag heter Sebastian Mellergård men det inofficiella och mer populära namnet är Görda.
Här har jag tänkt sätta mina grubbel på pränt för eder att läsa och älska och inget annat.
Jag sysslar med hiphop, och i den krestsen går jag också under samma alias, och kommer skriva om hur det går på den fronten. Annars kommer det handla mycket om andra personers musik, se där, och då speciellt just hiphop men även dubstep och om mer specifika artister i alla tänkbara och otänkbara genrer.
Vilken dag blir då inte bäst startdag för min blogg? Jo just idag, gott folk, på den första dagen det här deceniumet. Det är en speciell dag, även om den just nu känns seg som vilken dag som helst.
Känn er fria att lämna kommentarer och deklarera hur ni tänker, slå till mig eller klappa mig, alltså vänskapligt, inte klappa till mig.
Jag kommer att skriva om vad fasen som helst som dyker upp någonstans bland båda mina hjärnceller och ni får gärna hålla er här, eller långt borta, när Görda Grubblar.
